Mangelbrädet (ibland även kallat kaveldon eller mangeldon) är ett av de mest gripande och intressanta av alla folkkonstföremål, särskilt, men inte enbart, inom skandinavisk folkkonst. Det här gamla bruksföremålet är en förfader till strykjärnet och en kusin till klappträt och användes för att pressa eller släta ut tvätten, det vill säga avlägsna de veck som uppstår efter tvättning. Mangelbrädet var ett sammanhängande, snidat trästycke (vanligtvis av ek, bok eller furu) som användes tillsammans med en slags kavel, runt vilken ett fuktat material (handduk, tyg, lakan etc.) var hårt rullat. Personen som använde mangelbrädet höll i handtaget med sin dominanta hand. Den andra handen placerades platt nära änden av brädet. Mangelbrädet fördes sedan fram och tillbaka över kaveln och slätade därmed ut tyget.

Finsk bondkvinna använder ett mangelbräde, 1800-talet

Finsk bondkvinna använder ett mangelbräde, 1800-talet

Det är svårt att fastställa mangelbrädets exakta ursprung, men det verkar som om det var vikingarna i de nordeuropeiska kustregionerna som gjorde att dess användning blev vida utbredd. Den äldsta kända modellen är ett norskt bräde, hittat i närheten av Bergen och daterat till 14441. Alla mangelbräden daterade före 1600-talet kännetecknas av sin enkla form, diskreta ornamentik och frånvaron av figurativa (eller snidade) handtag och måleriarbeten. Denna måttfullhet och enhetlighet tyder på att brädena under denna tid endast var hushållsföremål och enbart användes i praktiskt syfte.

Svenskt mangelbrädä daterat till 'ANNO 1560' (privat samling)

Svenskt mangelbrädä daterat till "ANNO 1560" (privat samling)

Det var på 1600-talet som mangelbräden, dekorerade med skulpturer i basrelief eller hautrelief, och möjligen målade i en till tre färger, dök upp. Handtaget var, i kontrast till den initiala minimalismen, snidat i form av en häst, en sjöjungfru eller ett lejon, antingen i realistisk eller i stiliserad stil, och ibland även i abstrakt eller barock stil2. Så tidigt som 1610 blev dekorerade mangelbräden vanliga. De antog en viss stil, form och utsmyckning som var specifik för deras produktionsområde. Träarbetare skapade brädena i sina verkstäder. De kopierade samma modell i en hantverksskala och modifierade bara vilka färger som användes och placeringen av motiven. Många mangelbräden tillverkades även av amatörer. Träsnideriernas kvalitet och kreativitet varierade därför i enlighet med amatörens konstnärliga talang.

Danskt mangelbräde med en galopperande häst, två kyssande duvor, ett hjärta och sammanflätade initialer, med den ursprungliga kaveln, cirka 1780 (privat samling)

Danskt mangelbräde med en galopperande häst, två kyssande duvor, ett hjärta och sammanflätade initialer, med den ursprungliga kaveln, cirka 1780 (privat samling)

Naturligtvis avslöjar detta plötsliga intresse för estetik en betydelseförändring. Även om mangelbrädet fortsatte att vara ett funktionellt föremål, så blev det en uppvaktningsgåva som mannen gav till sin blivande brud dagen innan bröllopet. Mangelbrädets skönhet och kvalitet var en symbol för den blivande makens förmögenhet. Enligt legenden användes mangelbrädet i vissa områden för att göra ett frieri officiellt. Friaren hängde brädet på dörren till det hus där kvinnan han ville gifta sig med bodde. Om brädet lämnades kvar på dörren så hade hans frieri avvisats. Den avvisade friaren kunde då inte erbjuda detta bräde till en annan kvinna. Detta kan förklara varför vissa mangelbräden inte har några initialer (vanligtvis tre) eller datum (vigselåret) och varför utrymmena för dessa har lämnats tomma.

Norskt mangelbräde av 'Lejonmästaren' med akantusblad och en kungakrona. En modell som skulle komma att kopieras av andra hantverkare, cirka 1840 (före detta W.J.Shepherd-samlingen)

Norskt mangelbräde av "Lejonmästaren" med akantusblad och en kungakrona. En modell som skulle komma att kopieras av andra hantverkare, cirka 1840 (före detta W.J.Shepherd-samlingen)

Produktionen av mangelbräden nådde sin höjdpunkt i slutet av 1700-talet, då regionala stilar var så väletablerade att det var möjligt att med stor säkerhet identifiera brädets geografiska ursprung. Dessa träföremål var vanliga i Europa, från Alsace (Frankrike) till Ryssland, bland annat i Nederländerna, Tyskland, Danmark, Norge, Island, Finland och de brittiska öarna, samt i mindre utsträckning i en handfull länder i Central- och Östeuropa. Runt 1860 sjönk antalet mangelbräden betydligt och deras stil blev relativt dekadent. Detta är ett tecken på att de hade förlorat sin symboliska mening och därmed sin betydelse. Motiven eller ornamentiken upprepades på ett mekaniskt sätt, med en förkärlek för symmetriska mönster. Sniderierna försvann och gav plats åt målningar. Resultatet blev bräden som var mycket mindre kreativa i utseende och design. Även om de fortfarande användes av vissa kvinnor fram till 1950, så hade mangelbräden blivit till en kvarleva från det förflutna. Detta underbara hantverk är numera utdött.

Figurativt mangelbräde från Danmark, från en välkänd verkstad i Sigersted, daterat till 1804, med två fåglar, ett hjärta, en vas med blommor och flera hus (privat samling)

Figurativt mangelbräde från Danmark, från en välkänd verkstad i Sigersted, daterat till 1804, med två fåglar, ett hjärta, en vas med blommor och flera hus (privat samling)

1 Utlånat till Norsk Folkemuseum i Oslo, Inv.Nr.:NM.0049693.

2 Med undantag för holländska mangelbräden (vanligtvis tillverkade i provinsen Friesland) som inte hade några figurativa handtag.

--

Mangelbräde till salu?

Jag är en belgisk samlare som har odlat ett intresse för europeisk populärkonst eller folkkonst, folklore och skandinavisk konst. Jag samlade ursprungligen antika verktyg och vintagestrykjärn men nu letar jag efter gamla mangelbräden som tillverkats före 1900. Jag köper mangelbräden från alla regioner: Skandinavien (Danmark, Sverige, Norge, Finland och Island), Nederländerna, Tyskland, Alsace (Frankrike), Österrike, de brittiska öarna, Centraleuropa, Östeuropa och Ryssland. Jag är intresserad av att utöka min samling av mangelbräden i allmogestil som är enkla både vad det gäller utformning och utsmyckning, så väl som av mer omsorgsfullt snidade och/eller målade modeller, med eller utan ett skulpterat handtag (i form av en häst, en sjöjungfru eller ett lejon). Om du har ett mangelbräde till salu eller om du skulle vilja ha mer information om ett mangelbräde som du äger, kontakta mig via e-post (på engelska) på följande adress: This email address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it.

Detalj av ett arkaiskt svenskt mangelbräde som har ett ovanligt föl snidat under det hästformade handtaget. Daterat till 1731 (privat samling)

Detalj av ett arkaiskt svenskt mangelbräde som har ett ovanligt föl snidat under det hästformade handtaget. Daterat till 1731 (privat samling)

Danskt mangelbräde med geometriska mönster (virvelhjul, ros, rosett, rosace, sicksack) och möbelspikar, daterat till 1795 (privat samling)

Danskt mangelbräde med geometriska mönster (virvelhjul, ros, rosett, rosace, sicksack) och möbelspikar, daterat till 1795 (privat samling)

Danskt mangelbräde med en stiliserad häst, daterat till 1774 (privat samling)

Danskt kavelbräde med en stiliserad häst, daterat till 1774 (privat samling)

https://www.manglebraet.com

https://www.mangletre.com

https://www.trafakefli.com